tisdag 12 december 2017

Arbetarlitteratur som klassanalys

Det fackliga idéinstitutet Katalys har under det senaste året, under ledning av professor Göran Therborn, bedrivit projektet "Klass i Sverige". Jag har bidragit med en analys av hur det samtida svenska klassamhället beskrivs i den arbetslivsskildrande arbetarlitteraturen och hur denna litteratur kan fungera som underlag för klasspolitik. Min rapport kommer att publiceras om några veckor. Dessutom kommer jag att medverka vid ett seminarium i Stockholm. Den preliminära titeln är "Arbetarlitteraturen och det politiska språket" och den likaledes preliminära tiden och platsen är 5 februari, 18.00–20.00 i Sandlersalen på ABF. Övriga medverkande (preliminärt, så klart): Jenny Wrangborg och Daniel Swedin. Det är inte omöjligt att det blir ytterligare arrangemang på samma tema. I så fall kommer jag att berätta om det här på bloggen.

fredag 8 december 2017

Om att byta perspektiv

Vaughn Rasberrys bok Race and the Totalitarian Century: Geopolitics in the Black Literary Imagination är mycket intressant. Där visas bland annat hur afroamerikanska författare och författare från tredje världen under decennierna efter andra världskriget gick i dialog med den då dominerande geopolitiska föreställningen, nämligen att världen kunde delas upp i ett liberalt/demokratiskt block och ett totalitärt block. Erfarenheter av brutalt rasförtryck innebar nämligen att kolonialmakter och rasistiska demokratier inte framstod som väsensskilda från de totalitära staterna.
Denna typ av ideologisk dekonstruktion hittar man också i arbetarlitteraturen. I Folke Fridells romaner kritiseras exempelvis den svenska nationella självbilden med utgångspunkt i författarens upplevelser av lönearbete. På fabriksgolvet finns ju ingen demokrati. Och välfärden är inte alltid särskilt förträfflig där.
Dessa likheter är intressanta. De visar bland annat att arbetarlitteraturforskare säkert kan lära sig mycket av forskningen om andra "underordnade" litteraturer. Och kanska kan forskare som intresserar sig för exempelvis feministisk eller postkolonial litteratur lära sig något av arbetarlitteraturforskningen också...

lördag 2 december 2017

Om att tänja på begreppet arbetarlitteratur

Arbetarlitteratur?
En fråga väl värd att ställa?
Anna Williams, som är professor i litteraturvetenskap i Uppsala har – högst välförtjänt – tillägnats en festskrift med titeln Konstellationer. Två av bidragen handlar om arbetarlitteratur.
Jerry Määttä skriver om Star Trek som arbetarlitteratur. Eller, rättare sagt: han visar att Star Trek "åtminstone emellanåt tar upp tematik, perspektiv och erfarenheter som gör att i varje fall enskilda avsnitt mycket väl kan relateras till arbetarlitteraturen".
Jag är en stor vän av denna typ av prövande läsningar, som ofta lyfter fram nya aspekter av litterära verk, samtidigt som de bidrar till att diskussionen av vad arbetarlitteratur är, har varit och kan vara hålls levande. Och just så fungerar Määttäs analys.
Anna Nordenstam presenterar i sitt bidrag till Konstellationer tre verk som skildrar fattigdom för läsare i olika åldrar: Elin Johanssons och Elin Ekmans barnbok Veckan före barnbidraget, Hanna Gustavssons seriebok Iggy 4-ever, som vänder sig till ungdomar, samt Daria Bogdanskas seriebok för vuxna, Wage Slaves. Även Nordenstam testar alltså arbetarlitteraturbegreppets räckvidd genom att sträcka ut det i riktning mot såväl barn- och ungdomslitteratur som tecknade serier. (Visserligen använder hon bara begreppet explicit om Wage Slaves, men litet jobb får väl läsaren själv stå för.) Och precis som i det förra fallet är resultatet gott. För övrigt tycker jag att det är väldigt kul att Nordenstam uppmärksammar att Bogdanska och Wage Slaves spelade viktiga roller i utställningen "Kvinnor, klass, kultur".